Som jag nämnt förut går det inte att monopolisera, detsamma gäller frälsning. Det är en sak för en religion att deklarera ni som söker skydd från satan och söker frälsning sök er till oss.

Däremot är det en helt annan sak för samma religion att deklarera i nästa andetag, att dem som vägrar att söka skydd hos oss kommer att vara fördömda i all evighet. Oavsett vad de gör för att behaga Gud, hur mycket dem än älskar sin skapare och hans skapelser, hur mycket dem än lever ett liv av renhet och fromhet, så kommer dem med all säkerhet att fördömas.

Religiösa fanatiker brukar oftast uttrycka sig på ett sådant trångsynt och icke-tolerant sätt, detta brukar bara leda till våldsamma upplopp och osämja mellan människor.

Vi människor är alla olika. Vissa är välutbildade och eleganta utav sig, deras reaktioner då dem blir förolämpade brukar tala för sig. Men en stor majoritet av religiösa människor, välutbildade eller inte, brukar med en väldigt stor sannolikhet reagera mycket våldsamt när deras religiösa känslor är sårade. Tyvärr så verkar detta vara en attityd som finns bland de flesta religioners ledare gentemot dem som inte konverterar till deras tro.

Även Islam blir framställt, av många mullas/imamer, som den enda dörren till frälsning. Det dem inte inser är att dem indirekt då säger att alla människor, sedan mänsklighetens start inklusive profeter, som levt utanför Islam har då blivit nekade all sorts frälsning. Kristendomen har inte en annorlunda syn på det och inte heller har någon annan religion det, vad jag känner till.

Låt mig då försäkra er att denna trångsynthet inte är rättvis gentemot Islam. Den Heliga Koranen lär oss ut något helt annat. Enligt den Heliga Koranen så kan frälsning inte monopoliseras av en enda religion.Följande verser stödjer detta:

"För varje folk har Vi fastställt sätt att tillbedja vilka de iakttar, så låt dem icke tvista med dig i fråga om (det islamiska sättet att tillbedja,) och kalla du (folket) till din Herre, ty du är sannerligen under rätt vägledning" Kapitel 22 vers 68

"Sannerligen, de som har trott och judarna och sabierna och de kristna, vem som än tror på Allah och den Yttersta Dagen och gör goda gärningar, över dem (skall) ingen fruktan komma, icke heller skall de sörja" Kapitel 5 vers 70

"Detta av (Våra) Sändebud tror på det som uppenbarats för honom från hans Herre, (och detsamma) gör de troende, (alla bland dem) tror på Allah, och på Hans änglar, och på Hans böcker, och på Hans Sändebud, (och säger): Vi gör ingen åtskillnad mellan något av Hans Sändebud och de säger: Vi har hört och vi är lydiga..." Kapitel 2 Vers 286

Det den här versen säger oss är att alla profeter är jämlika. Alla profeter har haft samma auktoritet och ingen har rätt att göra skillnad mellan en profet och en annan. Att som muslim säga jag tror på Muhammed men Moses och Jesus tror jag inte på är helt fel och stöd för det finner jag i följande verser:

"Sannerligen de som icke tror på Allah och Hans Sändebud och söker göra åtskillnad mellan Allah och Hans Sändebud och säger: Vi tror på några och tror icke på andra, och söker följa en väg däremellan, de är verkligen icke troende..." Kapitel 4 vers 151-152